Har sommarlängtan och funderar över svenska poptexter. Sånna texter som gör att Facebook-statusar måste uppdateras. Det kanske är bra att någon sätter ord på det man känner, för nog måste det väl vara mitt eget uttryck som brister? Det enda jag får ur mig när jag försöker är att saker ”äter upp mig”. Vad det betyder? Ja, det fattar ju ingen, mig inkluderad.
Sedan skriver jag ner textraderna och de betyder något helt annat. Det låter så väldigt brutalt. Men det är väl kanske därför pop är så bra. För att man kan dansa bort det som inte känns bra och skrika ut i lycka att vissa personer bara kan dra åt helvete, utan att behöva vara ledsen.
När jag slutar springa Hittar nåt att vara i Där jag inte önskar att jag jämt hade en pandemi
Äh, inte vet jag.
Gatumusikanterna 